Rising Seas Threaten 180 U.S. Cities By 2100!

Rising seas spurred by climate change could threaten 180 U.S. coastal cities by 2100, a new study says, with Miami, New Orleans and Virginia Beach among those most severely affected.

Cities along the southern Atlantic coast and the Gulf of Mexico will likely be hardest hit if global sea levels rise, as projected, by about 3 feet (1 meter) by 2100, researchers reported in the journal Climate Change Letters.

Sea level rise is expected to be one result of global warming as ice on land melts and flows toward the world’s oceans.

Rising coastal waters threaten an average of nine percent of the land in the 180 coastal cities in the study. Miami, New Orleans, Tampa, Florida, and Virginia Beach, Virginia could lose more than 10 percent of their land area by century’s end, the study found.

In the centuries after 2100 sea levels could rise as much as 6 yards (meters), based on the melting of giant ice sheets covering Greenland and Antarctica, says researcher Jeremy Weiss at University of Arizona.

Article in World Environment News: http://planetark.org/wen/61245

Extrema skyfall knyts till koldioxid-utsläppen

Bara under det senaste året har länder som Australien, Brasilien och Pakistan drabbats av svåra översvämningar. Klimatforskarnas modeller har länge visat att både skyfall och översvämningar blir vanligare i en varmare värld. Men att utifrån det leda i bevis att en enskild översvämning beror på just klimatförändringarna har hittills ingen gjort.

Men i dag publiceras den vetenskapliga tidskriften Nature två nya studier som försöker göra just det.

I den ena studien har kanadensiska forskare samlat in mätdata om nederbörd på norra halvklotet under femtio år och sedan jämfört det med klimatmodellerna.

– De extrema skyfallen har blivit intensivare med åren, och den förändringen kan inte förklaras av naturliga variationer, säger Francis Zwiers på Victoriauniversitetet i Kanada.

I den andra studien har brittiska forskare kopplat översvämningarna i Storbritannien hösten 2000 till klimatförändringarna. Den våtaste hösten sedan mitten av sjuttonhundratalet slutade med kraftiga översvämningar i England och Wales. Över 10 000 fastigheter skadades och värden för tiotals miljarder kronor försvann med vattenmassorna.

– Vi ser en svag uppgång i antalet skyfall, men den förändringen är inte statistiskt säkerställd ännu. Den tydligaste signalen på klimatförändringarna är att de riktigt kalla vinterdagarna blivit färre. Det är helt i linje med teorin, säger professor Sten Bergström på SMHI.

Läs hela artikeln i DN:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/skyfall-knyts-till-koldioxidutslapp

eller på Natures webplats:

http://www.nature.com/news/2011/110216/full/470316a.html

2010 – naturkatastrofernas kostsamma år

Återförsäkringsbolaget Munich Re varnar nu för att det höga antalet väderrelaterade naturkatastrofer och noterade rekordtemperaturer både globalt och i olika regioner av världen indikerar klimatförändringar på frammarsch och efterlyser bättre och mer relevant klimatinformation för att kunna hantera framtida risker.

Läs hela artikeln här:

http://www.e24.se/makro/varlden/notan-for-2010-ars-naturkatastrofer-130-miljarder-dollar_2572003.e24

Därför är det översvämningar i Australien

Rockhampton, Queensland, Australia.  Bild: NASA, Jan. 7, 2010

Brisbane, Australia. Bild: Bradley Kanaris / Getty Images

Översvämningarna i delstaten Queensland i nordöstra Australien är de värsta på över ett halvt sekel. Men vad beror de på?

Det drabbade området är lika stort som Tyskland och Frankrike tillsammans. Minst 20 personer har omkommit och hundratusentals har evakuerats. Många har fått sin egendom förstörd till följd av katastrofen.

De kraftiga skyfallen började i slutet av november och väntas pågå till mars. Enligt landets vädertjänst, Australian Bureau of Meteorology, var 2010 det tredje regnigaste året någonsin.

Erfarna meteorologer menar att La Niña är orsak till det extrema vädret.

Väderfenomenet La Niña, som påverkar Stillahavsområdet, uppstår när havets temperatur på ytan är kallare än normalt i östra Stilla havet och varmare än normalt i de västra delarna. Då blir även trycket ovanligt lågt över västra Stilla havet, något som gynnar nederbördsbildning.

Normala förhållanden

I vanliga fall kommer kallt vatten upp från djuphavet invid Sydamerikas kust. Passadvindar för sedan det kalla vattnet från Sydamerika över ekvatorn mot Australien. Vattnet värms då upp gradvis och normala regnmoln bildas längs Australiens kust.

La Niña

La Niña uppstår då temperaturerna i det kalla vattnet sjunker mer än normalt. I år har exempelvis ytvattnet i de östra delarna uppmätts ligga fyra grader Celsius under ett genomsnittligt år.

Eftersom passadvindarna också är starkare än normalt strömmar det kalla vattnet från Sydamerika över Stilla havet i hög hastighet, varför spänningarna mellan det varma och kalla vattnet ökar. Resultatet blir större skillnader i temperatur mellan östra och västra delarna av Stilla havet, vilket leder till större skillnad i lufttrycket. Det i sin tur ger upphov till större moln – och mer nederbörd.

Nuvarande La Niña uppges vara en av de kraftigaste som hittills uppmätts.

Motsatsen till La Niña heter El Niño. Då pressas det varma vattnet mot centrala Stilla havet där nederbörden faller. De år då El Niño är stark kan östra delarna av Australien drabbas av torka.

Källor: Australian Bureau of Meteorology, Annica Ekman vid Meteorlogiska institutionen på Stockholms universitet, Nationalencyklopedin, BBC och SMHI.

Läs artikkeln i DN – http://www.dn.se/nyheter/varlden/darfor-ar-det-oversvamningar-i-australien

Forskare försöker räkna ut havsnivåhöjningar i takt med att glaciärerna smälter

Forskare trodde länge att det skulle ta flera tusen år för de gigantiska istäckena på Grönland och Antarktis att kollapsa och att havsvatten nivån endast skulle höjas med så lite som 17 centimeter under det kommande århundradet, vilket motsvarar höjningen under 1900-talet. De slås dock nu av insikten av hur stora de förändringar som sker både på Grönland och Antarktis verkligen är, skriver New York Times.

Baserat på nya beräkningar som inkluderar dessa förändringar tror nu många experter på området att havsnivån kan höjas med så mycket som 90 centimeter fram till 2100, en höjning som skulle kunna hota kustregioner runt om i världen.

Läs hela artikeln här:

http://www.nytimes.com/2010/11/14/science/earth/14ice.html

Därför är de nordiska länderna dåliga på klimatanpassning

Länderna i Norden är på långt framme på många sätt när det gäller miljöfrågor, men när det gäller anpassning till ett nytt klimat ligger de inte i framkant. Enligt Stockholm environment institute (SEI) finns det flera orsaker. Den relativt nya tunnelbanan i Köpenhamn har planerats utifrån antagandet att havsnivån kommer att stiga i framtiden. Det gör den till ett undantag i Norden. Länderna här är nämligen dåliga på konkret anpassning av samhällsfunktioner till kommande klimatförändringar.

> Ansvaret är otydligt Anpassningsbehoven är ofta lokala, men lokala aktörer säger ofta att de de väntar på besked, initiativ och resurser från nationellt håll.

> Fel fokus Det är vanligt att man i debatten om klimatförändringarna lägger tyngdpunkten på osäkerheterna kring klimatförändringen i stället för de väl kända risker som samhället faktiskt står inför.

> Resurser Bilden av de nordiska länderna som förändringsbenägna och resursstarka stämmer enligt SEI inte alltid, i synnerhet inte på det lokala planet. På den kommunala nivån i till exempel finns det ofta mängder av anspråk på krympande budgetar samtidigt som befolkningsunderlag minskar.

> Kunskap Beslutsfattare och planerare har inte tillgång till den information som de behöver och efterfrågar, till exempel specifik lokal information om framtida klimatförändringar och deras effekter.

Artikeln i sin helhet kan läsas här:

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.352765/darfor-ar-de-nordiska-landerna-daliga-pa-klimatanpassning

The Economist – artikel om Grön Infrastruktur

En av de mest respekterade nyhetstidskrifterna i världen, The Economist, uppmärksammar i sitt senaste nummer hur man i flera stora städer i USA använder grön infrastruktur för att hantera både översvämning och utsläppsproblem. New York, Kansas City, Milwaukee, Portland, Washington Dc & Philadelphia arbetar alla med att låta växter, träd & jord rena, fördröja och absorbera vatten. Detta är precis i linje med REpositions klimatanpassningsstrategier; låt naturen göra jobbet.

Läs hela artikeln: http://www.economist.com/node/17468409

SVTs Korrespondenterna

SVTs Korrespondenternas avsnitt om klimatförändringarnas effekter beskriver en mörk framtid. Om vi inte gör något nu. Enligt klimatforskarna har vi nu 6 år på oss att minska de globala utsläppen med 10 %, och gör vi inte det kan klimatförändringarna bli okontrollerbara.

Se det viktiga programmet på:

http://svtplay.se/v/2230691/korrespondenterna/del_10_av_10

GP debatt: Klimathotet måste tas på större allvar

De flesta är överens om att klimatförändringarna för med sig säkerhetspolitiska konsekvenser. Torka, svält och stora folkomflyttningar riskerar att underblåsa konflikter. Men debatten har hittills präglats av alltför förenklade beskrivningar, skriver forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Lär debattartikeln i GP här: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.486245-klimathotet-maste-tas-pa-storre-allvar

Expertmöte om hav och klimatförändringar

Klimatförändringar påverkar haven, men också levnadsvillkoren för fattiga människor. De ökar riskerna för katastrofer, stormar och höjda havsnivåer. Haven utgör en direkt inkomstkälla för miljarder fattiga människor. Människan utsätter marina ekosystem för ökande stress, i ett allt mer sammanlänkat globalt samhälle.

Haven täcker 71 procent av jordens yta, och livet på jorden är helt beroende av haven. Varannat andetag vi tar är luft som renats av haven. Sida och Stockholm Resilience Centre samlade den 12 oktober några av världens främsta experter på hav och kustmiljöer och klimatförändringar, för att diskutera haven och klimatförändringarna.

Länk till artikeln på Sidas hemsida:

http://www.sida.se/Svenska/Nyhetsarkiv/2010/Oktober/Expertmote-om-hav-och-klimatforandringar/

Mer om seminariet hittar du här:

http://www.sida.se/Svenska/Kontakta-oss/Konferenser1/SDA-2010/